Återmeandring Trolleberg – Höjeå Vattenråd

Återmeandring av Höje å vid Trolleberg

Höje å, liksom många andra vattendrag, rätades och fördjupades under 1800- och 1900-talet som ett steg i effektiviseringen av jordbruket. Åns naturligt slingrande, meandrande lopp försvann successivt och idag är största delen av ån uträtad i det intensivt brukade landskapet.

En av de föreslagna åtgärderna i landskapsvårdsplanen för Höje å från 2007 var att återmeandra en uträtad sträcka av ån vid Trolleberg. Här var åns historiska meandrande sträckning synlig i terrängen på en sträcka av ca 800 m. Efter mycket arbete med planering och projektering samt ansökan om tillstånd från Mark- och miljödomstolen grävdes den gamla meandrande åfåran fram under 2010. Idag meandrar åter Höje å i ådalen förbi Trolleberg strax väster om Lund. Restaureringen är det största vattendrags-projektet i Höjeåprojektet och är väl värd ett besök då man kan få en liten känsla för hur ån såg ut för ett par hundra år sedan.

Höje å nuvarande huvudfåra vid Trolleberg.

Under hösten 2012 och 2014 gjordes uppföljande undersökningar av fisk och bottendjur i den återmeandrade sträckan av ån vid Trolleberg.

Undersökningarna visade att det var gott om fisk på båda lokalerna i den återmeandrade åfåran. Både småöring (0+) och äldre öring (>0+) fångades vilket visar att öringen reproducerar sig där. Förutom öring fångades även gott om grönling och mört, ål och abborre.

Vid elfisket som gjordes 2008, i den gamla å-fåran, innan vattnet leddes in i den restaurerade meanderslingan utreddes inte tätheten av fiskar och några jämförelser av antalet fiskar kan inte göras. Däremot visar elfisket 2012 att alla fiskarter som fanns i den gamla å-fåran utökat sitt utbredningsområde även till den återmeandrade sträckan.

När det gäller bottendjur hade en oväntat snabb etablering skett på de nya bottnarna, vilket är ett tecken på att de nyanlagda bottnarna fungerar väl. Jämfört med undersökningen av den ursprungliga åfåran (2008) är det artrikare på lokalerna i den nya meanderslingan. När det gäller artsammansättningen kan dock inte några speciella skillnader ses mellan åren. De flesta av de arter som hittades 2008, fanns även på de nya lokalerna 2012 och 2014. Resultatet visade att utläggningen av substrat i den restaurerade meanderslingan var lyckad. Bottnarna var naturlika med lämpliga strömförhållanden och ett mångformigt samhälle med bottendjur hade etablerats.

Rapport från uppföljning 2012

Rapport från uppföljning 2014