Höje å

Avrinningsområdet är cirka 316 km 2 och består till stor del av intensiv jordbruksbygd.  Markanvändningen utgörs till största delen av jordbruksmark (ca 62 %) följt av öppen mark, skog och tätort (13, 12 resp. 11 %). Sjöar och hyggen utgör 1 % vardera av markanvändningen. Årsmedelvattenföringen i ån varierar mellan ca 2-5 m3/s. Höje å och dess tillflöden har under de senaste 150 åren påverkats av utsläpp av kväve och fosfor från såväl samhällen som från jordbruket. Samtidigt har en radikal förändring av landskapet gjort att vattendraget förlorat mycket av sin självrenande förmåga. Genom att vattendrag har fördjupats, kulverterats och rätats och våtmarker dikats ut har de naturliga förutsättningarna för reduktion av näringsämnen minskat. Sedan början av 1800-talet har arealen våtmark i avrinningsområdet minskat med ca 90 % och sträckan öppet vattendrag minskat med ca 50 %. Den ekologiska statusen i Höje å huvudfåra är otillfreds-ställande. Orsakerna till att god ekologisk status inte nås beror till största delen på övergödning, vilken tillsammans med fysisk påverkan, d v s påverkan på vattendragets naturliga flöde och form och dagvatten utgör de stora problemen inom Höje å avrinningsområde. Förlusten av kväve och fosfor per ytenhet är klassad som höga även om det skett en förbättring sedan 1980-talet. Medeltransporten (1995-2014) av kväve och fosfor i ån per år är ca 620 respektive 10 ton. Långtidstrenden för transporter av både N och P är dock tydligt nedåtgående. Närsaltbelastning från jordbruket, avloppsreningsverken och dagvatten är betydande föroreningskällor medan djurtätheten är förhållandevis låg. Den enskilt största källan för näringsämnena kväve och fosfor i avrinningsområdet är jordbruket och därefter kommer reningsverken. År 2005 stod reningsverken för 1/3 av N-transporten och ¼ av P-transporten. Dagvattenpåverkan sker från tätorter, vägnät och landningsbanor för flyg och dagvatten från bl a Lunds tätort kan vid vissa förhållanden ge flödestoppar kort tid efter kraftiga regn. Många punktkällor belastar indirekt Höje å via reningsverken.   I princip hela Höje å avrinningsområde ligger inom grundvattenförekomsten Alnarpsströmmens tillrinningsområde. Inom avrinningsområdet finns också tre mindre grundvattenförekomster i jord. Mäktiga jordlager överlagrar både Alnarpsströmmen och den sedimentära berggrunden som har mycket goda till utmärkta uttagsmöjligheter av grundvatten.